Som honung av Penelope Evans

Till nästa bokcirkel ska vi ha läst Som honung av Penelope Evans och det var en intressant bok.

Bokens huvudperson Kate upplevde jag som ganska obehaglig och fast jag ibland kunde känna "stackars flicka" så kände jag ett stort ogillande mot henne.

Så här skriver bokus:

"Kate är den lyckligaste flickan i hela världen. Hon vet att hon är privilegierad. Ingen annan har en Pappa som hon. Flickorna i klassen är lika förtrollade av pastor Keith Carrs hypnotiska karisma som de kvinnliga medlemmarna i hans församling.

Lydia, klassens ljus, är den som mest beundrar Kates far. Hon - som har en kärleksfull och vacker mamma, en pappa som avgudar sin familj och en docksöt lillasyster. När Kate sover över hos sin klasskamrat blir kontrasten förödande mellan Lydias varma hem och hennes eget spartanska liv. Men hon rättar sig snabbt. Ingen kan ju ha det bättre än hon, Kate, som är hans dotter.

Men om nätterna har Kate ångestfyllda drömmar om eld och död och en ogripbar känsla av att hon, den mamma som Kate inte längre minns, har något att säga sin dotter genom alla år av tystnad. Mamma, vars honungsfärgade hår Kate fått ärva, hon, vars namn aldrig får nämnas. Hon, vars hemlighet Kate anar i sina drömmar blir till slut den utlösande faktor som får sanningen att slå ner som en blixt i det mörka hus där Kate bor. "

Jag fick inte tillräckligt mycket känslor för den här boken för att kunna förstå vad det var som var så karismatiskt med pastorn, och därför satt jag och blev irriterad på korkade Lydia som dyrkade honom. Ett lite oväntat slut, men en klart läsvärd bok.

Betyg: 3+